Berg- och dalbana
Blä usch och fy. Den här veckan har INTE varit bra, inte när det gäller träning i alla fall. Kosten tickar på som vanligt, tänker inte så mycket på mat överhuvudtaget. Inte på sötsaker heller för den delen, nog för att det var gott att unna sig en efterrätt igår, men var det värt det? Vägning imorgon och det kommer nog inte ha skett mycket, detta vet jag eftersom jag har smygvägt mig några gånger denna vecka.. Man kan ju hoppas att det har hänt mer på måttbandet än på vågen.
Sitter och försöker tagga igång. Samuel är ute och springer och snart är det min tur att dra iväg. Det betyder att jag bara sprungit två ggr denna vecka, inte ok. Känns tungt att ta sig ut, men jag måste. Måste måste måste. Får se om det blir 4 km idag, vore toppen om jag skulle orka det.
Den här viktkampen är verkligen som en berg- och dalbana. Vissa dagar känner jag mig råpigg, vältränad och lätt i kroppen medan andra dagar är som denna. Tungt. Men med tiden kommer det ju bara bli bättre och bättre och det är det jag siktar på. Att få känna mig riktigt bekväm i min kropp igen. Önskar just nu att kilona bara ska börja rasar. Känns som att jag måste slita arslet av mig för varenda gram.
Kanske att imorgon är en bra dag.
Jag tror att hormoner är något som spelar stor roll när det gäller vikten och det kan ju vara rätt så mycket "upp och ner" med den biten när man ganska nyligt fått barn. Jag tror att det kan påverka utgångsläget och det är nog ganska vanligt att kroppen reagerar på helt andra sätt än tidigare, jag har åtminstone sett många exempel på det :)
Något positivt i det är ju att kroppen går tillbaka till en något mer stabil nivå i sinom tid :)